29 augusti 2009

Ett cykellopp - mitt liv


Idag cyklade jag och min man Hammarrundan i Norrahammar. Av tre olika distanser valde vi att cykla 2,4 mil. Vi bestämde redan innan att vi inte skulle cykla ihop utan att vi fick cykla precis så fort som vi själva orkade och ville. Strategin påminner mycket om vårt äktenskap. Vi startar tillsammans och vi ses i mål. Vid kortare turer låter vi varandra själva avgöra dagstempot men vid längre turer håller vi ihop för att hjälpa och sällskapa med varandra. Under själva loppet idag hamnade jag som vanligt i en ganska ensam position i mitten, jag cyklade inte lika fort som de snabbaste men heller inte lika långsamt som de långsammaste. Ofta är det precis så i mitt vanliga liv att jag inte ser någon framför mig på lagom avstånd som kan ge mig draghjälp men många bakom som inte håller lika högt tempo som jag. Då är det mycket svårare att bedöma vad som är en bra fart. Trots svårigheterna lyckades jag idag hålla en högre genomsnittshastighet än någonsin förut och dessutom utan fysiska besvär, vilket verkar lovande inför framtiden i alla avseenden!