26 augusti 2009

Min syn på straff

Tillbringade hela dagen i domstolen i ett mål där en kvinna faktiskt var åtalad för att ha misshandlat och ofredat sin fd man resp ofredat och hotat en kvinnlig arbetskollega till honom. Den åtalade kvinnan kom inte till förhandlingen och fick därför hämtas av polis, vilket fick till följd att vi inte kunde börja förrän kl 10.40 istället för kl 09.00 och att vi sedan fick hålla på till 17.45. Inte en helt ovanlig situation men tröttande... Den viktigaste frågan i målet var egentligen påföljden där jag argumenterade för en liten psykiatrisk undersökning. En del tror kanske att åklagare bara är ute efter att få folk dömda till fängelse :) För min del är det allra viktigaste att försöka förhindra eller i vart fall minska risken för att den åtalade ska begå fler brott. För mig gäller det att försöka ta ett samlat grepp om orsaken till brotten, vem brotten riktar sig mot, om barn drabbats direkt eller indirekt, om den åtalade har någon självinsikt, om gärningsman och offer kan förväntas träffas framöver, om konflikter kvarstår etc. Just i det här fallet hoppas jag att resultatet blir att kvinnan får lämplig psykiatrisk vård så att mannen kan fortsätta sitt liv, så att hans arbetskamrat slipper oroa sig för sina barn, så att det gemensamma barnet kan få bo hos sin pappa och slippa vara kvar på institution samt att barnet kan återfå en rimlig relation till sin mamma. Brottsförebyggande är min drivkraft - inte vedergällning!