6 september 2009

En ovanligt dyster dag

Morgonen började bra. Klockan ringde 06.00. Bilen hade jag packat med fiskeredskap igår. I rask takt kokade jag ägg och kaffe och fixade en smaskig matsäck. Kl 07.10 gav vi oss iväg mot Risbrodammen. Någonstans där började eländet. Min man var trött efter att ha vaknat och inte kunnat somna om under natten. Yngste sonen började direkt klaga på att det var kallt. Väl ute på sjön blev det inte mycket bättre. En stund var det tämligen harmoniskt men ganska snart började det regna (trots alla optimistiska prognoser om sol och uppehåll) och yngste sonen blev hungrig och kissnödig. Dessutom nästan inget napp. Efter ca 1,5 timme gav vi upp. Jag var frusen och sur efter ett så misslyckat försök till familjeaktivitet. Jag slängde in de tilltrasslade spöna i hallen och tillbringade en evighet i duschen för att bli varm. Sedan ägnade jag timmar av hopplöshet i min fåtölj. Förmodligen hade jag redan innan dragit på mig en mindre förkylning dessutom så träning var ju inte att rekommendera. Trött, håglös och sur satt jag så i fåtöljen tills jag till sist samlade mig och ringde en granne som följde med mig på en promenad. Äntligen blev jag på bättre humör igen men fortfarande trött och oentusiastisk. Det enda jag orkade med var att trassla ut fiskelinorna. En så trist söndag. Förmodligen var väl batterierna urladdade och då är det ju bara att sätta sig på laddning. Förhoppningsvis nyladdad imorgon!