24 januari 2010

HANDARBETSGLÄDJE PÅ UNDANTAG

Efter att ha bloggat om yngste sonens kontnärliga ådra har jag börjat tänka på allt handarbete jag själv ägnat mig åt under åren. På högstadiet drejade jag en hel del och jag tror att mina föräldrar fortfarande har kvar några av mina minsta vaser. På den tiden broderade jag också en hel del, helst korsstygn. Framförallt broderade jag lavendelpåsar och julkort till släkten. Jag minns också att jag stickade ett tomtepar till mina föräldrar. Det krävde mycket arbete. Jag minns att jag satt med strumpstickor i min säng och stickade på nätterna för att mina föräldrar inte skulle märka något och jag fick hjälp av min bästa kompis Katharina Ochsner med att ordna glasögon, hår, väst och julklappssäck. Numera huserar tomteparet under vår egen julgran, eftersom det är där mina föräldrar firar sin jul. Några klädesplagg sydde jag också till mig själv med familjens mycket dåliga symaskin.

Under studietiden i Lund stickade jag många tröjor. Jag minns alldeles särskilt en blågrön kofta som jag hade på mig vid ett 1:a maj firande. Under den tiden ägnade jag mig också en del åt korgmålning, framförallt var det mina föräldrar som fick dessa korgar. Jag tror att en av de sista korgarna slängdes i fjol när den helt enkelt blivit alltför skamfilad. Förr om åren la jag också ner mycket tid på mina fotografier och monterade dem vackert i olika album tillsammans med kvitton och annat för att förhöja intrycket.

Något år roade jag mig med kalligrafi och skrev alla julkort med riktig kalligrafipenna. Alla gardiner vi har hemma i huset har jag sytt själv. Genom åren har jag skapat en hel del intressanta frisyrer åt mig själv. Särskilt minns jag en uppsättning som jag fick kämpa med i timmar genom att fläta små flätor uppe på huvudet och vika in under ett gummiband - såg ut som en brudkrona av hår! Under en tid målade jag faktiskt en del i olja också och fortfarande har vi penslar och färg kvar i klädkammaren. I klädkammaren finns också en hel låda med småpynt som man kan ha att dekorera presenter med.

Glasen som jag dekorerat för hand för ca 9 år sedan tar vi fram varje jul. I bokhyllan ligger en halsduk som aldrig blir riktigt färdig. Vart har all skaparlusten tagit vägen på sistone? Förra julen broderade jag visserligen lite korsstygn igen, den gången ett band med tomtar att knyta runt julosten, och fortfarande klipper jag mina söners hår. Men mycket mer har det inte blivit. I viss mån fyller min blogg en del av mitt behov. När sonen nu pratar om glasdesign och viker origamifigurer med stor passion väcker det även en lust hos mig, en lust som fått stå åt sidan alltför länge inser jag. Kanske kommer en del av sonens konstnärsanlag faktiskt ifrån mig ;)