20 mars 2010

EN ÄKTA LÅNGDISTANSARE

På idrotten när jag gick i skolan talades det aldrig om olika muskeltyper. Det vara bara de snabba musklerna som blev sedda och som var något värda. Jag minns så väl att jag hade mardrömmar om att jag skulle springa 60 meter men inte kunde röra mig...

Först på gymnasiet fick jag kännedom om de långsamma musklerna. De som gör att vissa människor är uthålliga istället för snabba. Det blev en vändning för mig på idrotten och plötsligt var jag, som alltid varit bland de sämsta i klassen, en av de snabbaste när det gällde att springa längre distanser. Ett skönt erkännande men frustrerande att ingen upplyste om skillnaden tidigare eller ens brydde sig om oss med de långsamma musklerna.

Idag var jag ute på årets sista skidrunda. Mitt i tredje varvet infann sig plötsligt den där fantastiska känslan när man som långdistansare plötsligt får in 5:e växeln. Där man är fullständigt fokuserad och kroppen bara går och går - en härlig känsla! Det är inte bara i idrottssammanhang jag är långdistansare utan i det mesta jag gör. Därför grundlades Glädjetjuven redan för sex år sedan, därför började jag blogga redan för två år sedan och därför bestämde jag mig för att bli kommunalråd redan för 20 månader sedan. I det politiska livet har jag nu växlat upp till fyran men jag känner att femman är så nära, så nära :)