1 januari 2011

DET MAN FÖRLORAR I LÄNGD...









Varken jul eller nyår blev som vi hade planerat. Varje jul i elva års tid har vi firat hemma hos oss i Jönköping med släkten. I år kunde inte en enda släkting komma pga sjukdom och väglaget. Det blev därför inte heller någon jul att tala om, men vi muntrade upp oss med knytkalas hos grannarna på julafton, flera timmar med Jönköpingsspelet på juldagen och rea på annandagen.

Till nyår längtade vi därför till vännerna i Göteborg men två dagar innan fick de förhinder pga sjukdom. Kändes verkligen tungt. Vi samlade oss i alla fall och åt en mycket god nyårsmiddag hemma, ägnade timmar åt familjens nyårsönskningar och firade tolvslaget med grannarna. Nyårsdagen firade vi med att åka slalom i Isaberg, se fotot, tillsammans med mängder av danskar och skåningar. Imorgon blir det nyårsmingel hos landshövdingen.

Vi bryter inte ihop för att det inte blir som vi planerat, vi är flexibla och försöker göra det bästa av situationen MEN jag kan inte påstå att det blev en stämningsfull jul eller en högtidlig nyårsafton. Vi behöver vår släkt och våra vänner! Nu längtar vi istället till min mans 50-årsdag i januari då vi förhoppningsvis får en fantastiskt trevlig fest med både släkt och vänner. Som någon sa - det man förlorar i längd vinner man i höjd!