6 februari 2011

SKYDDA INTE BARNEN FRÅN DÖDEN

Igår dog min svärfar. I flera dagar var hela hans familj regelbundet hos honom på sjukhuset och vakade över honom, inklusive barnbarnen. Man kan naturligtvis fundera på om barn ska behöva se en människa på dödsbädden. Enligt min uppfattning är det viktigt av flera skäl.

Jag tror att man uppskattar livet mer om man är mer medveten om döden. Jag tror också att döden blir mindre skrämmande för de som sett att man faktiskt kan dö lugnt och stilla utan smärtor och att man inte behöver dö ensam.

Det är dessutom min uppfattning att alla kvarvarande familjemedlemmar kommer varandra närmare när man delat en så svår upplevelse. Jag tycker också att det är viktigt för barn att se att deras föräldrar verkligen älskar sina föräldrar också, även om vuxna kanske ibland är sämre på att uttrycka det än vad barn är. Det visar också barnen att när det verkligen gäller så ställer hela släkten upp.

Det är också viktigt att visa att det är just personliga förluster som gör människor mest förtvivlade, inte förlusten av materiella ting. Särskilt i dessa tider av "låtsasvåld" på TV och datorer och våldsamma nyhetsreportage är det viktigt att se hur oåterkallelig döden faktiskt är och vilka konsekvenserna blir för de anhöriga. 

Avslutningsvis är det viktigt för mig, och kanske därför även för mina barn, att få ett verkligt avslut, att en anhörig inte bara "försvinner" utan möjlighet att säga adjö. Idag har jag plockat fram en härlig bild från svärfars 75-årsfest i somras, där han var strålande glad med många vänner omkring sig. Svärfar har lämnat oss men finns för alltid i både de vuxnas och barnens minnen!