8 augusti 2014

Invigning av minnesmärket för resandefolket

Det här är en mycket viktig dag för Jönköpings kommun.

Vi har samlats för att minnas en av de värsta rasistiska kravallerna i Sveriges moderna historia. Just här på Öster, i vår stad, sommaren 1948, angrep vissa Jönköpingsbor andra Jönköpingsbor. Man krossade fönster, slog sönder bostäder och misshandlade personer med resandebakgrund. Många resande fick springa gatlopp genom staden och många flydde från Jönköping. Fruktansvärda och oförlåtliga händelser.

I Jönköping fanns det vid den här tiden fler resande än i någon annan stad i Sverige, drygt 400 personer. En orsak till kravallerna var att det i media under många år bland annat påståtts att de resande var kriminella och att de levde på bidrag. Många invånare hade därför uppfattningen att de resande kostade samhället stora pengar och att de inte ville ägna sig åt hederligt arbete utan hellre leva på samhällets bekostnad.

Jönköpings Stads fattigvårdsstyrelse försökte förgäves dementera ryktena. 1944 ansåg man sig tvungen att göra en stor undersökning för att avliva myten. Den visade att de resande fick mindre fattigvård än andra. Att resande var hårt kriminella motsades också. Men undersökningens resultat fick ingen större effekt på fördomarna och ryktesspridningen i kommunen.

Vi kan inte förneka eller skriva om vår historia men vi kan lära oss av den. Och vi kan låta våra lärdomar bli en del av historien för de som kommer efter oss.

Jag vill särskilt tacka vänsterpartisterna Jerry Hansson och Håkan Jörnborn som 2008, 60 år efter kravallerna, motionerade om ett minnesmärke över händelserna. 2010 beslutades att ett minnesmärke skulle tas fram och att medel från ”Disponent Bernhard Hays fond till stadens nytta och försköning” skulle användas.

Jag vill därför tacka Anders Bernhard Hay postumt för att han finansierat detta minnesmärke. Hay ledde Jönköpings Tändsticksfabrik under 35 år och i år är det exakt 100 år sedan han dog. Han testamenterade 100 000 kr till en fond där räntan vart 15:e år skulle gå till stadens nytta eller försköning. Uppenbarligen var han en man som både var mån om stadens utseende och dess utveckling. 2010 års utdelning, 77 785 kr, har nu använts för framtagandet av minnesmärket.

Minnesmärket har fått sin plats här för att de flesta resande i Jönköping bodde i stadens östra del och för att det var här kravallerna ägde rum. Men minnesmärket står inte ensamt. 2011 sattes ett antal plaketter upp i Jönköping om Vätterbygden i litteraturen och en av de plaketterna placerades på Östra torget. På den plaketten kan man läsa ett citat ur Annika Alms bok ”Ohyra” om att torget kallades Tattartorget. Boken handlar om kravallerna men också om diskrimineringen av resandefolket på 60-talet.

Kanske känner ni inte till att pengar från Hays fond även tidigare gått till utsmyckning av Hovrättstorget. I samband med att spårvagnarna togs bort på 50-talet gjordes nämligen Hovrättstorget om, stenlades och pryddes med en fontän. På fontänen skrev man: ”Birger Jarl stadgade och Magnus Ladulås stadfäste fridslagarna”. En av dessa fridslagar handlar om Hemfrid men den respekterades definitivt inte under kravallerna. Män, kvinnor och barn låste om sig och trodde att de skulle vara säkra i sina hem men angriparna trängde sig in och det hände att resande fick kasta sig ut från fönstren. Det är därför extra symboliskt att de båda konstverken, finansierade av samme man, står så nära varandra idag.

Konstverket och platsen har valts ut av en mycket kompetent arbetsgrupp på sex personer. Utöver politiker och tjänstemän har gruppen bestått av två representanter från resandefolket, Birgitta Hellström och Barbro Gustafsson, som båda var med om kravallerna som barn, och doktorand Martin Ericsson som skrivit en avhandling om ”tattarfrågan”.  Stort tack för ert arbete! Tack vare er kan vi nog känna oss ganska säkra på att både resande och Anders Bernhard Hay verkligen är nöjda med minnesmärkets utformning och placering.

Jag vill också tacka kulturförvaltningen och stadsmiljögruppen för ert arbete.

Och så vill jag tacka konstnären Mario Rojas som skapat detta viktiga och värdiga konstverk som nu blir en viktig del av kommunens historia. - Jag ser fram emot att höra dig berätta om hur du tänkt när du skapade det.

Avslutningsvis:
Minnesmärket tillägnas dem ur Resandefolket som drabbades av den tidens förföljelse och förtryck. Birgitta och Barbro - minnesmärket är särskilt tillägnat er och dem ni företräder.
Med minnesmärket vill vi i Jönköping visa att vi är för resandefolket och mot rasism. Att vi aldrig vill uppleva något liknande igen. Genom att tillsammans lära oss av historien skapar vi en gemensam framtid.