8 november 2014

Mitt tal på Arkivens dag på temat orostider

Läste ni i tidningen igår att krig inte längre är det som skrämmer landets 18-åringar allra mest? Nu är rädslan att drabbas av ebola och andra smittsamma sjukdomar större. Men fler ungdomar än tidigare tror att det finns en risk att drabbas av krig. Det visar den årliga undersökning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gjort. 6 700 18-åringar har bland annat svarat på frågor om vilken allvarlig händelse som skrämmer dem mest. Tydligen är kvinnor oftare rädda för att drabbas av krig medan män oftare är mest rädda för epidemier. Personer med utländsk bakgrund är oftare rädda för att drabbas av krig eller terrorism.

Mot bakgrund av den här undersökningen har jag valt att tala om epidemier, invandring och ubåtar.

Sjukdom
Med tanke på mediabevakningen av ebola är det inte konstigt att många är oroliga. Enl Världshälsoorganisationen hade den 25 okt drygt 10 000 personer insjuknat och nästan 5 000 personer avlidit. Ännu har inte Jönköpings län drabbats, vad jag vet, men vi har tidigare drabbats hårt av en annan epidemi - Spanska sjukan.

På Wikipedia kan man läsa att Spanska sjukan var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som spreds över hela världen i slutet av och strax efter första världskriget. Pandemin varade mellan mars 1918 och juni 1920. Mellan 50 och 100 miljoner människor dog, vilket gör Spanska sjukan till den pandemi som skördat flest liv i mänsklighetens historia på så kort tid. De flesta som dog avled på grund av bakteriell lunginflammation. De flesta dödsfallen skedde 6–11 dagar efter insjuknandet. Kulmen nåddes på de flesta håll i oktober 1918.

Den 17 okt 1918 skrev John Bauer ett brev till sina föräldrar. Det brevet finns på vårt Länsmuseum. Bauer skrev om att hans stuga ännu inte var färdig eftersom alla arbetarna låg i Spanska sjukan och en av dem var döende samt att byggmästarens fru var utom allt hopp. John Bauer skrev att han hade en känsla av Digerdöden.

Av Jönköpings stadsläkares veckovisa statistik kan man utläsa att 345 personer insjuknade 27 okt - 2 nov 1918.

I april 1919 skrev förste provinsialläkaren i Jönköping, C H Lundberg, om epidemien i Jönköpings län. Han uppskattade antalet sjukdomsfall till 40 % av länets befolkning eller omkring 90 000. Antalet dödsfall i länet uppgick till omkring 800, ca 9 % av antalet insjuknade. Störst var den relativa dödligheten i Tranås, där 0,69 procent av hela befolkningen dog, och i Eksjö, där 0,52 procent dog. Bidragande orsak till sjukdomens hastiga framfart ansågs vara allmänhetens stora okunnighet i och bristande intresse för hemhygien samt den i regel bristfälliga sjukvården i hemmen.

Krig och fattigdom
Krig och fattigdom är naturligtvis alltid oroande. Ni läste säkert igår om alla ensamkommande flyktingbarn som beräknas komma till vårt län. Enl MSB:s undersökning känner tre av fyra 18-åringar till konflikten i Ukraina och IS terroraktiviteter och det har under ganska lång tid varit mycket debatt kring tiggande rumäner och en ökande invandring. Så sent som den 4 nov höjde Migrationsverket sin prognos över antalet asylsökande nästa år till mellan 80 000 och 105 000 personer, framförallt pga kriget i Syrien.

Så hur ska vi ställa oss till invandringen? Det är naturligtvis en komplex fråga som innebär ökade krav på hela samhället i fråga om beredskap och planering. MEN, en historisk tillbakablick kan ge oss betydelsefulla perspektiv.

2013 invandrade 3563 pers till Jönköpings län. MEN 1887 utvandrade faktiskt nästan exakt lika många länsbor, 3570. De senaste åtta åren har det invandrat mer än 2000 pers per år till länet, sammanlagt 21322 pers. MEN de tuffaste 8 åren mellan 1880-1892 utvandrade mer än 2000 pers per år, sammanlagt nästan exakt lika många som invandrat de senaste 8 åren, totalt 21317 pers.

Så om någon tycker att det kommer alldeles för många invandrare till Jönköpings län så betänk att lika många av våra länsbor invandrade till något annat land för ca 120 år sedan. Det är med andra ord dags att återgälda den generositet som andra länder visade mot oss svenskar när det var vi som var tvungna att fly!

Ubåtar
Avslutningsvis lite om ubåtar. Ingen har väl missat ubåtsjakten i Stockholms skärgård i oktober? Den väckte naturligtvis stor oro. Men alla kanske inte känner till att vi har haft en ubåt i Munksjön…

Den 7 juni 1959 hölls Försvarets dag i Jönköping. Om detta skrev Lennart Lindberg på JNytt en artikel i förra veckan, bl a baserad på en artikel av Leif Aljered i tidskriften Flottans män nr 3/2011. Denna dag hade 40 000 åskådare samlats för att se Flottan delta med bl a två motortorpedbåtar och en miniubåt. Miniubåten hette Spiggen och var den enda miniubåt som den svenska marinen någonsin haft. Flottan visade upp hur man tvingar upp en främmande ubåt. Spiggen sänkte ner en sonar och markerade efter ett tag med ett knallskott att den hittat något. Då kom motortorpedbåtarna och fällde sjunkbomber. Efter några sekunder bröt ubåten ytan och övningen var avslutad. Spiggen, som egentligen hette X-51 Stickleback, användes av marinen från 1957 till 1970. Det var en begagnad miniubåt, utvecklad av Royal Marine i Storbritannien. Det byggdes fyra ubåtar av denna typ. När den tjänat ut skänktes den som museiföremål till Storbritannien som hade skrotat de andra tre. Den finns nu att beskåda på Imperial War Museum Duxford.

Kära åhörare
Ubåtsjakt kan vara underhållning!
Enligt MSB skulle tre av fyra 18-åringar ställa upp och arbeta ideellt vid en allvarlig händelse eller kris, vilket är en klar ökning från 2012 och 2013.
Och imorgon firar vi att Berlinmuren föll för 25 år sedan1
Vi blir alla bättre på att hantera dagens oroligheter om vi vet mer om historien. Arkiven är nyckeln till historien och därför är den här dagen så viktig. Som ordförande i Arkivförbundet är jag väldigt stolt över hur hela vårt län deltar i denna viktiga dag!